Kaos i vardagen, finns det nått bättre ?
Jag älskar kaos i vardagen, ja i alla fall nästan. Det bero lite på hur man definerar nyss skrivna mening, min definition är är så här: När det händer överraskande och oväntade saker som kräver att jag höjer min toleransnivå, noggranhet och tankeverksamhet. Eller när någon sker som inte tillhör var tråkiga dag till.
Ta tex förra hösten, det kom snö. Jaja jag vet , det gör det varje höst men den här kom tidigare och med mer kraft än det brukar, låg i o f s bara en dag men det räckte för kaos. Jag fick vänta på bussen i en och en halvtimme extra, fick sitta ombord på bussen och åka 300m på ytterliggare en timme, bilar omkring snurrade, snön yrde och på radion berättade man att all busstrafik var inställd. Jag blir sen hem? Men det gjorde inget, blivande frugan klarade sig gott. Det är sådana här situationer som gör att jag förstår att vardagen allt som oftast är rätt smärtfri, bussen kommer tre min sent, det gör inget. Det kommer lite regn, det gör inget. Det är för varmt, ingen fara.
Det finns bara ett undantag, bilköer när jag själv kör, fy f-n villken onödig kaos i vardagen som jag skulle klara mig helt och hållet utan.
*ler* hur kan man gilla kaos!?....
"kaos e granne till gud", sa min svenskalärare att en författare sagt (vad författaren hette minns jag inte. han tog sitt liv dessutom).jag fattar fortfarande inte vad det betyder..."kaos är granne till gud"
